Ing-Marie

Follow
Då vet jag det då


Jaha ja, hur sjutton hamnade jag här nu igen, alltså inte på vägen på bilden, utan i bloggen, skulle ju bara kolla upp en gammal länk som jag ändå inte hittade, men vips så sattt jag och läste och skrattade åt mina egna fyndigheter. Vinter har passerat, vår och sommar, och höst sedan jag skrev sist, då en skrivpuff då det hjälper mig att komma igång och tänka.

Idag tänker jag inte jag bara skriver, och inser just nu och här att jag saknar skrivandet, har skrivit mycket dikter, gått på skrivarskola just i diktskrivning, (onlinekurs) OCH det är roligt. Att forma orden, läsa dom ändra, filura lite till, och skriva lite till och ändra tills jag är nöjd. Idag nöjer jag mig med ett blogginlägg, kanske börjar jag skriva dikter igen, kanske inte. Ibland skulle jag vilja starta ett projekt där jag blandar skrivandet med mitt fotograferande. Vore inte det en perfekt kombo? 

Men det kommer liksom inte av sig själv, under hela året och jag försökt att få till ett fotoprojekt och skapade typ ett bara för att jag inte kom på något bättre men är väl egentligen lagom förtjust i det projektet. SÅ här är jag återigen, funderandes, och grubblandes på tema, projekt och skrivande. 


 
Det är väl bara och inse att jag är en drömmande person som vill så mycket men saknar energi och jävlar anamma för att sedan praktist genomföra ett. MEN kanske ändå finns det där projektet som fångar mig och som gör att jag kan komma igång. Men troligen inte. Framtiden får utvisa det. Det här blev ett babbligt otydligt virvarr av tankar, lite som jag är just nu, men typ välkommen hit och läsa gammal skåpmat om du vill, annars hej då och tack för mig.