Ing-Marie

Follow
Fototriss; Skyltar
Dags för fototriss och när jag ändå satt och kikade igenom mitt bildarkiv så passade jag på att leta efter SKYLTAR, som är veckans tema. Hade inte så många skyltar men några hade jag. Den första är från invigningen av nya Kinna centrum, man hade en fototävling och då jag gillar att fota ville jag såklart vara med och då tog jag denna bild:



På utflykt händer det att man är ibland och till Styrsö gick det när svågern fyllde 60, med var kameran såklart och där kommer denna skylt ifrån:



Till Trollhättan åkte jag med sonen då han skulle vara statist på en filminspelning och då detta skulle ta hela dan, tog jag kameran och åkte ut i urskogen, följde en led långt ut i ingenstans och som tur var fanns det skyltar som visade vart man skulle gå annars hade jag nog inte hittat hem igen: 



Olika typer av skyltar som alla har det gemensamt att de vill tala om något. Detta var veckans triss för mig, ha en skön vecka gott folk. 
 
Jaha då var det dags


Att börja jobba snart, inget annat vad trodde ni? Var på jobbet en sväng idag, och kändes helt ok att åka den gamla vanliga vägen igen. Inget konstigt alls, väl där hälsade alla, kul, kram, kram, hur mår du? När kommer du? Ni vet sånt man frågar till en person som varit borta i evigheter. Kändes ok att svara, jodå osv, osv.......prat, prat och prat, prat.........

Det allra roligaste var nog ändå barnen, en del tittade på mig som jag klivit upp ur graven och kom från de döda. Andra sprang fram tog mig i handen som jag aldig varit borta, och vips var jag där. En kort kort stund var det som jag aldrig varit borta. Men på väg och hemma kom huvudvärken.- En flashback....jahaja, 7,5 timme blir nog bra att börja med. 

För övrigt längtar jag efter GRÖNT ute då ska jag ligga raklång och fota MASSOR med mitt nya MACRO.....jipppi, och kanske blir det en hel del bilder på en liten människa vars namn vi ännu inte känner. Ovan en tulpan inget konstigt. Nu har jag även börjat pilla med bilder i efterhand (Lightroom), och även det är faktiskt kul. Man ser hur man kan förbättra och förstöra en bild. 
Biggest loser i KInna?



Hej kära vänner, såg ni starten på Biggest loser, på ett sätt skulla man önska att man kunde åka dit, förutom att vara med i TV då. Men att helt kopplas bort från verkligheten, få tränare och mat upplagt, HUR kan man då inte minska en massa i vikt? Nu är det ju tyvärr så att livet inte fungerar som i Biggest loser, vi vanligt dödliga människor har vår vardag, med stress, ungar, jobb och vardagens vedermödor som pockar.

Själv har jag ju varit hos Anders på I-form Kinna varannan vecka och vägt mig men inte fasen har det hjälpt, ÄN. Ligger fortfarande still men tack vare just Anders har jag inte tappat sugen heller. Han stirrar inte upp sig, MEN GUD DU HAR GÅTT UPP, och inte åt det andra hållet heller, MEN GUD GRATTIS  MINUS 8 HEKTO SUPERBRA JOBBAT. Just detta gör faktiskt att jag fortfarande har hopp. SÅ trots påskfester och  andra lockelser så har jag faktiskt börjat min viktminskning start med minus åtta hekto, UTAN Biggest loser, och det tror jag är en större utmaning än för de som är instängda på ett slott med personlig tränare och maten serverad. 

Att påbörja en sådan resa är inte lätt, min make säger, "men jag fattar inte". Han menar men om man VET att den där extra godisbiten är onyttig varför äter man den då? Och varför när man vet att promenader är viktiga varför går man inte ut då? Ja tänk om allt var så himla enkelt "att bara", och det är väl det där "att bara" som samtidigt är svaret, därför att man MÅSTE, det är inte "att bara" det blir ett måste och just det där ordet måste är det stora hindret för mig, Att tvinga sig själv är det största hindret.

Så, denna gången har jag startat LAGOM, och det tackar jag Anders för, när man ska gå ner i vikt hör man ofta: NU promenar du minst en halvtimme varje dag HELST före frukost och innan morgonkaffet. GAH före frukost jag som älskar att sova. Anders säger se till att du åtminstone tar en kvart. TACK en kvart behöver jag bara ta en kvart, och plötsligt känns det inte lika omöjligt längre. Och trots att jag slarvar så går jag promenader på en kvart, ibland till och med 20 minuter. Och jag känner mig peppad på första gången på riktigt länge.  

Så om jag nu denna gång av femhundrasjuttioelva försök lyckas vete gudarna, men jag lever trots allt på hoppet.Och om jag skulle hoppa på Biggest loser om jag slapp vara med på TV inte vet jag skulle DU?