Nu är helt rätt tid för makro, vårblommorna kommer en efter en och de sista dagarna har till och med solen värmt oss lite grand. Här är en av de många bilder jag tagit de sista, en lite scilla som växer och blir jättestor med hjälp av makrot. Tackar för min backe bakom huset där både blåsippa, vitsippa och då en liten scilla huserar. 

Har precis börjat att arbetsträna så smått och hoppas allt går vägen och att jag snart är tillbaka i om inte full kraft så iallafall någotsånär kraft. Ibland känns det som det räcker, när kraften tar helt slut nöjer man sig med de lilla. Som att ligga raklång i en vitsippsbacke med en liten katt som enda sällskap. 

Att arbeta två timmar om dagen är lagom och barnen, ja självklart har jag saknat dom, och som det verkade har de även saknat mig. Vilket jobb blir man mött av glada tillrop och kramar, knäsittande, och glatt pratande som jag varit borta i EVIGHETER, och i deras ögon har jag ju faktiskt också varit borta så länge. Ha en fortsatt mysig helg gott folk så höres vi när andan faller på igen.