Ing-Marie

Follow
Skrivpuff; Ett fynd ?


"Men" sade kvinnan, "du måste förstå det är ett FYND", Den yngre skruvade på sig, fortfarande osäker, Den äldre fortsatte, "Du kommer absolut inte att ångra dig, jag LOVAR" Den yngre satte sig ner på den slitna stolen bakom henne, överväldigad av allt. Hon skakade på huvudet, "men, alltså, jag vet inte, är du säker att det håller vad den lovar?" Den äldre satte sig på knä framför den unga, höll henne i sina händer och tittade djupt in i hennes ögon. "Men du, jag lovar sa jag ju, misstror du mina ord, min erfarenhet?" Den unga vågade inte lyfta blicken, att säga att hon misstrodde denna erfarna rynkiga kvinna vågade hon inte. Men fortfarande med den äldres händer i sina  sliter hon sina händer och ställer sig upp. Hon skakade av sig den äldre kvinnans vakande blick och kikade ut över landskapet. Ljust grönt böljade sig backarna med vitsippor så långt ögat nådde, De gamla knotiga ekarna fortsatt utan löv men med knoppar som lovar. Den ljuvaste tiden sas det, våren.  "Du vet" viskar den äldre i hennes öra, "om man aldrig provar att hoppa vet man inte vad man missar under tiden man flyger och framför allt inte när man landar." Med ett ryck vaknar den unga ur sin dröm, den gamla kvinnan är borta kvar är vitsipporna och ekarna och de ljusa gröna med löfte om mer. Med ens så ser hon vad hon missat, ledtråden som alla försökt ge henne utan att lyckas. Om det är ett fynd, livet, så måste hon ta reda på det själv genom att leva. 
#1 - Carro

Bra, hade ingen aning om hur det skulle sluta! :)

#2 - Grå papegoja

Fin text, intressant tanke.

#3 - Charlotte

Intressant.

#4 - Iris

Bra, fin text.