Ja alltså inte mig personligen utan katten, han har blivit hela 7 månader och förra veckan var det dags för det som händer små hankatter. KASTERING jag har haft flera katter i min dag och de mysigste katterna har nästan ALLTID varit hankatter, vet inte varför men det är min personliga åsikt. I vår familj har vi alltså blivit med katt en liten herre som lyder vid namn, ALBIN.
En annan bra sak med hankatter förutom gullighets och gosighetsfaktorn då är att det är betydligt mycket billigare att kastrera en hankatt än en honkatt, sagt och gjort allt talde för en herre.
SÅ kom då Albin en katt som till och med fått min käre make på fall, OCH DET ÄR INTE DÅLIGT SKA JAG SÄGA, ialla fall om man är katt. Förra veckan var tid beställd och resan gick till Borås och Blå stjärnan, väl där meddelar den kära vetrinären att Albin har "bara" en kula, ni vet dom man brukar ha två av, ok tänkte jag det gör väl inget. MEN forstatte hon den andra kulan sitter i buken.
SÅ operation blev det och eftersom Unge herr Albin även hade navelbrock så bestämdes det att när han nu ändå öppnades så skulle även det åtgärdas. NU har det gått flera dagar och man har fått blickar, arga, ledsna, sura, bedjande, MEN inget har hjälp, den där förbaskde struten den får jag ha på mig. Han går med sänkt huvud och försöker göra sig så ynklig, så ynklig.
Det roliga är oxå att han fick på sig en body, en avklippt tröjärm, och han såg så rolig ut när han försökte gå i den MEN fördelen är att med body, kan man klia sig i örat och man måste välja pest eller kolera. I några dagar till ska han den för att undvika slick i såret som är ganska så stort, men än så länge ser allt jättebra ut, ÄVEN om det är förbaskat synd om katten. Priset blev bra mycket mer än vad jag tänkt mig men vad gör det, nu är allt fixat och klart.
1 kommentar(er)
