i det som kallas VÄGGEN,

fastnade jag

slet mig, drog mig, grät,

och satt benhårt fast

går ej komma loss,

 

att slita sig bort

ansträngt för kropp och själ

du gråter dina tårar

du sliter i din kropp,

det tär i din ande

 

viljan att slita sig,

var större än väggens grepp,

väggens ande

ger mig ingen frid

måste ständigt kämpa

 

i frigörelsens lycka

kan jag andas

lyssnar inte på väggen

och glömmer aldrig

väggens kraft