Ibland är allt bara kaos, i vardagen i livet. Just nu är det mycket, och känner att semester vore inte helt fel. På påsklovet har jag tagit ledigt och hoppas på att chefen beviljar annars blir det synd om HENNE. TRO MIG. Igår såg jag på "En unge i minuten" och känslan den mamman hade att "nu räcker det, jag vill inte mer". Jag känner igen mig, efter fyra barn, fyra förlossningar känner jag igen den känslan, man vill bara gå och säga NU räcker det JAG VILL INTE MER.
Egentligen kan jag inte riktigt ta på varför jag känner så just nu, men när det snurrar miljoner grejer i huvudet hela tiden så vill man vid en punkt bara sätta stopp. OCH detta gör jag just nu i detta nu. Ska tömma huvudet rensa och sätta stopp, något jag nu för tiden är mycket bättre på. För länge sedan kunde jag inte säga stopp vägra och säga NEJ NU RÄCKER DET, med följd att jag gick in iväggen som så många andra. Vägen tillbaka har varit lång, mycket lång. Och sedan jag blev av med försäkringskassan, (eller dom sa upp bekantskapen med mig) så känner jag mig fri, att äntligen slippa deras tjat, och kunna bestämma själv.
SÅ nu vägrar jag att bli ihjälstressad och sätter ner foten pratar med dom som behöver pratas med och längtar efter semester. SÅ DET SÅ
3 kommentar(er)
